KTH förbereder just nu ett förslag som gör det svårt eller omöjligt för studenter att läsa kurser som inte ingår i programmet. Man vill helt enkelt begränsa möjligheten att läsa extrakurser. I det här inlägget hjälper du oss att ta ställning i frågan! Kommentera inlägget nedan så framför vi dina åsikter till rektor, dekanus och andra som bestämmer. Situationen beskrivs utförligare i THS utbildnings artikel i Osqledaren: [http://osqledaren.se/2012/02/ths-utbildning-i-maktens-korridorer/#more-7876]
Vad är THS utbildning?
THS utbildning är studenter som engagerar sig inom kåren för att förbättra utbildningskvaliteten på KTH.
Hjälp oss påverka!
Det du tycker och tänker påverkar! Använd kommentarsfältet här nedanför och dela med dig av tankar och åsikter i frågan. Är lång studietid ett problem idag? Kommer en restriktion av antalet poäng man får läsa att hjälpa? Vad är de verkliga problemen med utbildningen? Vad ska man besluta istället? Ordet är ditt.
Tags: beslut, i maktens korridorer, påverka, THS utbildning, tyck till, utbildningsbevakning, valfria kurser
Skriven av Johan Alvfors
[...] I diskussionen har man inte heller berört hur kortare tid till examen skulle gynna studenten, men KTH:s ledning är övertygad om att något beslut måste tas för att åtgärda ”problemet” med studenternas långa studietid. THS utbildning är dock på plats i maktens korridorer för att framföra studenternas åsikter. Du kan hjälpa till genom att bidra till diskussionen: är lång studietid ett problem idag? Vad är de verkliga problemen med utbildningen? Kommer en restriktion hjälpa? Vad ska man besluta istället? Logga in på THS hemsida och kommentera debatten i utbildningsinlägget ”I maktens korridorer”! [...]
Att t.ex studera språk utanför programmet borde ses som en merit för en ingenjör som då kan kommunicera lättare med olika människor i sitt arbete och kanske i och med detta få en fördel och en kunskap som attraherar potentiella arbetsgivare. Att lära sig ett språk inför utbytesstudier borde snarare premieras än ”förbjudas”.
Upprop mot detta inskränkande kanske är en idé?
Gud, nu igen.
Alla behöver bredda. Alla behöver styra sin utbildning medan den pågår för att kunna anpassa den till marknaden. Jag som är student vet bättre än fakulteten vad jag behöver efter examen. Varje examinerad hp är en nationalekonomisk investering.
Min utbildning är en segelbåt som ska styras till ett mål. Inte en jävla kanonkula.
Det skolan bör undersöka är istället att förbättra studieförhållandena för studenterna. Till exempel är det näst intill omöjligt att hitta tysta studieplatser i skolan under tentaperioderna, och att se till bostadsfrågan så att man kan bo nära sin studieort. 1 timmes restid blir totallt 2 timmars restid per dygn, plus att man måste handla, laga mat, tvätta, städa mm… Tysta studierum där man kan koncentrera sig och 2 timmars extra studietid ger ganska mycket i längden.
Även jag hade hoppats att dessa dumheter inte skulle dyka upp igen. Förutom det som Ivan påpekade finns ett mer grundläggande perspektiv. Ska KTH vara ett riktigt universitet eller ska det vara en förlängning av grundskolan som mekaniskt levererar hjärndöda ingenjörer till industrin? På ett riktigt universitet har både forskning och utbildning lösa tyglar och studenterna bör inte hindras utan uppmanas att bredda sig. Vi behöver fler ingenjörer som har bredden att kunna hantera politik, ekonomi, historia, språk, filosofi – inte färre. Det tar inte en lång stund i arbetslivet eller i akademiska diskussioner för att inse att så som det ser ut nu så utbildar inte KTH sina ingenjörer till att tänka själva, att tänka kritiskt eller att egentligen tänka alls. Så vi behöver mer bredd, inte mindre.
Sätt Rektor och Dekanus på en grundläggande kurs i idéhistoria och peka dem i Humboldts riktning.
Många program ger inte studenter det vad de egentligen vill till 100%. Därför borde man UPPMUNTRA studenter till att söka till extra kurser förutom det obligatoriska paketet.
Varför ska man straffa en student som är engagerad i sina studier?
Under min studietid har jag gjort några misstag, studerat som under gymnasietiden och det fungerade inte i vissa kurser. Resultatet blev att jag missade så mycket att jag tvingats stanna upp och ta igen vad jag missat.
Det är uppenbart att jag inte kommer ha klarat min utbildning på fem år, men nu har jag äntligen hittat en studieteknik som fungerar. Och kanske det som varit mest betryggande för mig har varit att veta att skolan vill att jag ska lyckas, och om det innebär ett extra år så är det inga problem.
Men ska det nu sättas tidspress att bli klar så tror jag inte det blir lättare att klara av det, och kanske hade jag inte orkat rycka upp mig och fortsätta med utbildningen om jag inte fått den tilltro jag behövde från skolans sida. En student som läser klart sin utbildning är väl ändå det mest gynnsamma för skola, stat, samhälle och student?
Pling på Olof och Kristoffer. Om vi nu hetsar genomströmnih undrar jag vad som filtrerar bort flest examen: kurser utanför programmet eller tidspress+mallexamina?
Jag har haft exakt två intressanta kurs i min programutformning. Resten har jag hittat själv.
Utan att ha några siffror på hur mycket det förekommer, kostar eller gynnar – som Johan och Johan påpekade – är det hur som helst en grymt oskön inställning från administrationen. Det är väl på högskolor, om någonstans, som människor ska vara fria att utforska nya tankar och områden?
Dessutom rimmar den här inställningen inte särskilt väl med KTHs egen vision 2027, som förklarar att KTH ska vara ”… ett dynamiskt, nyskapande och kreativt universitet som drivs av nyfikenhet …”. Men vad vet jag, inlåsthet och formstöpning kanske är det nya kreativa?
u fo reals?
Marknaden bör avgöra hur och i vad studenter bör vara utbildade. Vad tycker näringslivet och industrin om lång studietid? Jag tror många företag meriterar exempelvis goda språk- och förhandlingskunskaper – något som inte alltid ingår i utbildningen. (Klokt uttryckt @Johanna Andersson)
Att begränsa studenterna är inte rätt väg att ta, sätt hellre högre krav på lärarnas pedagogik!
Aaah! Härligt!
Ser att femårsplanerna äntligen börjar få lite struktur! Det saknas fortfarande tillräckligt starka idéer för hur man ska stanna upp utvecklingen runtomkring, men när industrin väl får se de första kullarna väldrillade flickor och pojkar kommer de helt klart att anpassa sig till framtidens studieteknik!
Synd att jag hann gå ut KTH innan det blev ordning på torpet bara. Hade jag väntat lite hade jag säkert sluppit den ångest och krav det innebär att ”tänka utanför ramarna” och de nymodigheter som pressar en att ständigt generera egna värdelösa och kanske till och med kontraproduktiva tankar. Nu sitter man ju där och funderar och analyserar vrider och vänder, istället för att vara en produktiv medborgare! Helt galet…
Vill för övrigt tillägga att jag numera alltid kommer att skämmas om jag måste berätta vilken högskola jag gått på…
Ännu ett konstigt tilltag av rektorn. Vad är poängen med detta? Att spara pengar? Det är den enda rimliga anledningen jag kan se till att begränsa studenters valfrihet och möjlighet att bredda sina kunskaper. Att kunna läsa en eller annan kurs som inte ligger precis i linje med sin utbildning är stimulerande och ger nya perspektiv. Det kan inte vara något dåligt med det. Kanske vill de att vi skall söka kurserna på våra gymnasiebetyg, det skulle vara typiskt svenskt och byråkratiskt krångligt. Men varför göra saker krångligare?
Det är väldigt tråkigt att känna att man hela tiden blir motarbetad som student. Kan verkligen inte förstå varför man skulle vilja skära ner den redan väldigt begränsade valfriheten. Jag är väldigt glad över de 9hp spanska jag fick läsa och är övertygad om att det bland annat är kurser som dessa som gör att jag kan sticka ut för en framtida arbetsgivare.
Att linje utforma och effektivisera utbildningen känns i min meningen som fel väg att gå, precis som Ivan har jag haft 3 intressanta kurser i min programutbildningen resterande kurser har jag läst övrigt. Och då handlar det om ett år extra kurser som både gick bättre och var roligare och gav mig mer än stora delar av min riktiga examen. Så probleme ligger inte att man läser mer utanför examen utan att det man läser i examen inte är intressant eller helt enkelt ganska opedagogiskt och därmed svårt att till sig.
Så att tro att man kan vinna något genom att begränsa människors valmöjligheter och fria vilja är att stoppa huvudet i sanden för de verkliga problemen.Som stavas pedagogik och strukturerade utbildning!
Jag undrar vilken planet Rektorn bor på om han tror att det här skall få studenterna att bli klara fortare. Hur många extrakurser som den genomsnittlige studenten läser kan inte jag (och tydligen inte rektorn heller) svara på, men de fördröjer oss inte med i genomsnitt 2,5 år.
Istället för att ge sken av att försöka lösa problemet genom dessa åtgärder så borde Rektorn och hans anhang fokusera på verkliga problem, såsom bristande pedagogik hos lärarna. Dessa restriktioner kommer endast ha marginella effekter.
Håller KTH på att försöka slå någon slags rekord i idioti? Har man helt glömt bort att skolan finns till för studenterna? Om studenter vill bredda sin kunskap och lära sig mer utöver det som ingår i ens program ska väl KTH inte stoppa detta… DUMHETER!
Alla byter till Chalmers!
Detta känns helt befängt!
Det är som att göra en väg smalare för att motivera folk att inte köra av vägen!
LTU har precis ställt sig positiva till en valfri termin i alla civilingenjörsutbildningar, detta möjliggör VFU, internationella studier och profilering. Vi går alltså rakt emot KTH
Detta kommer leda till att studenter breddar sig på skolor där de får göra det. Man kommer läsa parallellt, eller på distans, eller ta studieuppehåll för att gå en kurs man vill gå. Det kommer inte leda till kortare utbildningstid.
…om dom förstås inte tvingar alla att läsa på 100% fem år i rad utan valmöjligheter.
ÅH jag blir så ARG!
Den enda vitsen med detta måste vara att spara pengar och minska mängden ”extra hp” som studenterna tar innan examen och därmed öka genomströmningen. Men det kommer ju göra utbildningen otroligt mycket sämre.
Med viss valfrihet har man möjlighet att
a) anpassa sin kompetens till den typ av jobb man själv vill ha -> man blir mer anställningsbar
b) man kan välja kurser som man brinner för -> bättre studieresultat och potentiellt snabbare till examen
c) man kan gå kvar på sitt program men byta inriktning och behöver då inte ”börja om” för att man inte visste om man ville bli säg medicintekniker eller maskintekniker när man började på KTH, eller för att ta ett exempel nära i tiden; man visste inte att Astra skulle lägga ner när man började Bioteknik…
d) man kan komplettera med språkkunskaper eller dylikt om man är intresserad av internationell karriär
e) man kan läsa fantastiska näringslivsnära projektkurser som inte ingår i något program (jag var med i Project Destination, men det finns ju ett antal olika)
När jag i framtiden ska rekrytera nya ingenjörer vill jag att de ska vara kunniga, men framför allt passionerade och engagerade i sin utbildning och i sitt jobb. Engagemang tror jag att man skapar genom eget ansvar – så ge studenterna chansen att ta ansvar för sin egen framtid och att göra lämpliga val för vilka kurser som ingå!
Om poängantalen begränsas krävs mycket högre kvalitet på utbildningen från skolan sett (något som de inte kommer att klara). Att skapa en utbildning som är hårt reglerad och samtidigt väcker intresse hos alla de studenter som börjar varje år utan att de får en möjlighet att själva anpassa situationen kommer snarare minska antalet sökande. Dessutom trodde jag att det låg i allas intresse att studenterna läste språk. Att göra detta svårare verkar till och med gå emot nationella skolmål…
Vidare så är det tack vare att jag kunde läsa kurser utanför programmet som jag hade lättare för (och som relaterade till mitt ämne trots att de inte fick plats i programmet) som jag kunde få ihop poäng nog för att fortsätta studera heltid, och ha en möjlighet att parallellt ta resttentor. Utan denna möjlighet hade jag antagligen varit tvungen att sluta studera, nu har jag fortfarande chans att kunna ta ut min examen.
Det är verkligen att gå fel väl, det är inte extrakurserna som gör att det tar längre tid att avsluta sin utbildning – det är många lärares brist på pedagogik men också till stor det för att man valt att ta längre tid på sig. Jag går i ettan och läser extra franska vilket jag vill fortsätta med så att jag kanske kan åka på utbyte i Frankrike eller arbeta där efter studierna. Jag ser dessutom franskan som en ”belöning”, en kurs som jag läser för att jag valt det helt själv, inte för att jag måste eller behöver det. Jag har noga övervägt hur detta kommer påverka mina ”riktiga” studier och kommit fram till att det om något kommer bidra positivt.
Be rektorn prata med de som läser/har läst extrakurser och fråga hur det påverkar dem. De närmar sig det här ”problemet” i helt fel ända. Börja med att gå på några föreläsningar, mekanik tillexempel, så kanske de får en idé om var problemet verkligen ligger.
[...] I det här inlägget hjälper du oss att ta ställning i frågan! Kommentera inlägget på THS hemsida så framför vi dina åsikter till rektor, dekanus och andra som bestämmer. Situationen beskrivs [...]
Detta är bananas! Och i vanliga fall brukar jag gilla bananas men detta är helt klart bananas i dess allra sämsta tillstånd. Jag hade själv tänkt läsa franska och psykologi i höst och det tänker jag fortfarande. Jag har funderingar på att hoppa av (trots att jag bara har ett år kvar) pga att jag inte har lika stor motivation längre och skulle detta förslag bli verklighet så finns det en mycket stor risk att jag gör det. Extra kurserna utanför standardprogrammet är nämligen i princip vad som gör att jag ännu är kvar.
Tack för att ni står upp för studenternas fria vilja och olikhet! Vi behöver den!
Kan bara hålla med alla högst relevanta invändningar mot förslaget.
Att eftersträva trångsynta ingenjörer utan bredare kunskaper är fel väg att gå! Dessutom kommer det att minska engagemanget hos de studenter som verkligen engagerar sig i sin utbildning – det är ju rimligtvis i första hand de engagerade och ambitiösa som sätter sig och söker upp intressanta kurser utanför programmet. Får jag göra en gissning tror jag att förslaget om det alls har effekt snarare kommer att göra så att det tar något längre tid för vissa studenter att ta sin examen.
Vill man öka genomströmningen bör man förbättra de obligatoriska kurserna – är ordet ”pedagogik” bara tjatigt vid det här laget? Många kurser väntar fortfarande på att få stifta bekantskap med det konceptet, framför allt de obligatoriska mattekurserna! Man kommer ingen vart genom att förhindra ambitiösa och engagerade studenter från att skaffa sig breda kunskaper. Jag har ett antal vedervärdiga historier om föreläsare och kursansvariga som jag tror förklarar den långa examinationstiden mycket bättre än en stor valfrihet bland kurserna.
Om de tänker göra verklighet av det här hoppas jag att THS samordnar en ny protestlista!
Jag förstår inte poängen med detta förslag.
För svagare elever kan extra kurser innebära den extra motivation, eller de HP som behövs för att få studiemedel, som de behöver för att kunna fortsätta studierna. Som andra har påpekat torde mindre valmöjligheter i dessa fall snarare försvåra för studenten att komma igenom programmet.
För starkare elever innebär möjligheten att läsa extra kurser (låt säga en extra kurs per termin; det har varit fullt möjligt för många av mina studiekamrater utan att de för den sakens skull har halkat efter) en chans att bredda sig och förbättra sina möjligheter på arbetsmarknaden. Att skrämma bort de bästa eleverna genom att eliminera dessa möjligheter påverkar definitivt genomströmningen. Men kanske inte i den riktning som skolledningen har tänkt sig.
Överhuvudtaget förstår jag inte KTH-ledningens analys i detta fall. Jag har väldigt svårt att finna kopplingen mellan minskad valfrihet och ökad genomströmning, särskilt när det finns så många andra, mer givna infallsvinklar på problemet:
För det första, elevernas förkunskaper. Mycket kan sägas om den svenska grund- och gymnasieskolan, men i ärlighetens namn är detta inget som KTH kan lastas/prisas för. Däremot kan man arbeta för att göra utbildningen mer attraktiv för att locka till sig de bästa studenterna. Skolledningen bör fråga sig om detta förslag verkar i den riktningen.
För det andra, pedagogiken och kursernas utformning. Själv är jag av den uppfattningen att det är vanskligt att skolan ska gå in och detaljstyra detta med påbud som ”mer mjuka kunskaper”, ”mer IT” eller ”höj examinationsgraden”. Man måste ge lärarna möjligheten och integriteten att lägga upp kurserna som de själva vill. Däremot tror jag att man kan jobba mer med (obligatorisk) fortbildning i pedagogik för alla lärare. Att fokusera mer på pedagogiskt intresse istället för att stirra sig blind på antalet publiceringar vid tillsättandet av tjänster tror jag också på.
Till sist, studenternas ekonomiska situation. Stockholm är en svår stad för en fattig student att leva i med bostadsbrist och höga levnadskostnader i allmänhet. Väldigt många studenter måste lägga mycket tid på extrajobb som i sig inte är relaterade till skolarbetet och detta ger mindre tid till studierna. Om möjligt borde man försöka satsa mer på stipendier och liknande ekonomiskt stöd. Man borde också sätta mer press på politikerna att höja studiebidraget. Under de senaste tio åren har detta, enligt statistik från CSN, ökat från 11440 kr per termin 2002 till dagens 13600. Känns inte riktigt som om detta följer levnadskostnaderna va? KTH bör också i högre grad försöka stötta ekonomiskt med hjälp av olika anställningar som är relaterade till utbildningen. Många lärare drunknar i arbete och skulle behöva hjälp med saker som administration och tentarättning. Forskartjänster under somrarna ger såväl nyttig erfarenhet och pengar för studenterna som värdefulla resultat och avlastning för lärarna.
Problemet med mina förslag är att de är lite jobbigare att genomföra och kostar mer pengar. Slagord som ”mindre valfrihet” är ett betydligt enklare alternativ som låter ledningen intala sig själv att den gör något åt situationen. Däremot leder ledningens förslag till lägre kostnader och det är kanske detta man egentligen vill uppnå med detta förslag fastän man gömmer sig bakom vackra ord om högre genomströmning?
Det borde vara en självklarhet att vi studenter får välja till kurser som kan berika vår utbildning, oavsett om dessa tycks ligga utanför programmet.